|
| M:40/GRACE.WILL.FALL - SPLIT |
| |
| Information |
| There where actually just a matter of time before Lidköpings own crustpunk act M:40 ended up on Halvfabrikat! Excellent crust with intelligent and wellwritten lyrics.
On this split 7" b side you will find grace.will.fall from Jönköping. Great harcore punk. No one could have missed out on their smashing hit 'Last kiss goodbye' on the split 7" with Counterblast!
To promote this release, the bands will go on a tour together, scheduled for august. Releaseparty will be held in both Lidköping and Jönköping.
|
|
|
|
Pressrelease (.pdf, 247 kB) |
|
|
|
|
Selling points
M:40:
# Excellent crustpunk with intelligent and wellwritten lyrics.
# Recorded at the legendary Hobo Studio!
# Notable tracks are the instrumental intro which could have been written by Tragedy!
grace.will.fall:
# Great hardcore from Jönköping with a sence of humour, no wonder.
# Have anyone missed out on their smashing hit Last kiss goodbye on the split 7" with Counterblast?
# Moralens stank are sure to be a instant radiohit!
|
| Reviews |
| Written by [Twisted Chords online Catalogue, German, -] |
| Wunderbare Split-Single dieser beiden schwedischen Bands. M:40 aus Lidköping sind derzeit eine der besten schwedischen Crust-Bands, die es locker mit den großen Namen aus ihrem Land aufnehmen können. Schneller, wütender und packender Crust-Punk mit gut geschriebenen und durchdachten Texten, die sich angenehm vom Einheitsbrei dieses Genres abheben. Die Flipside dann mit Grace.will.fall aus Jönköping, die nach der Split-Single mit Counterblast hier ihre zweite Scheibe vorlegen und wieder zu überzeugen wissen. Großartiger Hardcore-Punk, der ganz schwer in den Achtzigern festhängt und genau die Power und Wut und Forschheit der beliebten 80er Bands besitzt. Richtig geiler packender Sound, zwei wirklich tolle neue Bands und nicht zuletzt eine wunderschön und liebevoll aufgemachte Single – ganz fetter Tipp! |
| |
| Written by Stivie [Ruin Nation Records, English, -] |
| really pissed off scratchy vocals along downtuned heavy distorted but fairly well produced guitars from M:40 who do ScandiCRUST again and well, not that bad thus their energy and efforts they put into their songs make them quite interesting. - Grace will Fall on the flip surprised me than alot, as the record labels info just said "Hardcore Punk", but i didn´t expected THAT! They play a much more rocking, let´s say punk-rocking melodically tuneful kind of stuff than M:40 and have absolutely no crust habits (ehehe) except the extremely pissed of vocals here... well, uhm, interesting...innit? |
| |
| Written by Niclas Boman [Fourfinger Magazine, Swedish, -] |
För mig kom M:40 ur tomma intet. Jag hade aldrig ens hört talas om dem, och helt plötsligt stod de där som vilket väletablerat, svenskt hardcoregäng som helst. Tänk er något som kan likna ett nytt Totalt Jävla Mörker, kanske något punkigare och inte riktigt lika välpolerat. Höjdpunkten på M:40's sida utav sjutummaren är självklara "Innanför muren", med en klockren hitpotential. En schysst filmad video finns även på deras MySpace-sida.
Grace Will Fall hade jag åtminstone hört talas om innan jag fick den här plattan i handen. Kanske något mer melodiösa än M:40, men minst lika kraftfulla när det gäller att ge ett starkt första intryck. "Moralens stank" kan man inte säga nej till, redan vid första genomlyssningen börjar man smånynna med på den återkommande, ledande melodin. För att beskriva Grace Will Fall med något annat band för att ge en klar bild skulle vi kunna ta lite Tragedy, lite Converge och även här Luleås Totalt Jävla Mörker. En ganska vild blandning kan man säga, men å andra sidan är inte Grace Will Fall särskilt lugna heller. |
| |
| Written by Michal Porali [Slavestate Magazine, Swedish, -] |
| Lidköpings M:40 levererar sin vana trogen ett knippe väl framförda kängsmockor. Desperation och ångest är nyckelorden vilket återspeglas både i vansinnessången och i de ibland ganska skeva, apokalyptiska mangelriffen. Det är en svart världsbild de fyra västgötarna målar upp, och spelas bara plattan tillräcligt högt är den fullt kapabel att lämna en klump i magen efter sig. Det avslutande, instrumentala spåret bär dessutom spår av Neurosis och Isis, och man kan tänka sig att det inte bara är feelgoodpop som fyller grabbarnas skivhyllor där hemma. Grace.will.fall är för mig en ny bekantskap, och den visar sig ganska snart inte alls vara oangenäm. Kvintetten lyckas spela melodiöst, stenhårt, vansinnigt och ganska följsamt på samma gång, vilket är en stor bedrift bara det. Att det sen är tre riktigt grymma spår de knåpat ihop gör ju verkligen inte saken sämre. |
| |
| Written by Andreas [Doomsday Magazine, Swedish, -] |
De tunga hardcorepartierna är kvar, men blandningen av arg råpunk och tung ushc känns inte lika främmande som det gjorde på M:40s förra släpp ”Tomma ord är inte värda ett skit”. Detta beror väl på att denna singel innehåller bättre låtar och att det låter råare än något M:40 gjort tidigare. Gillar inlednande Masshysteri, helt klart den bästa låten på sidan, de övriga är väl okej men kommer inte upp i samma klass. Den avslutande instrumentalen ”Illusion” är väl rätt mysig också. M:40 är inne på rätt spår.
Grace.Will.Fall kör fet hardcore med rätt tydliga Refused-influenser, det känns som det är 8år för sent, men det är lite gött ändå för det är betygligt råare än allt larv som kom på den tiden. Gillar punkdängan ”Moralens Stank” som är finfin midtempo d-takt med bra driv och bra melodier, fördrar GWF när dom låter så här, bra sång förresten. Detta är en hyfsad split med 2 spår som är riktigt bra, resten är väl okej men inget som jag lägger på minnet direkt. |
| |
| Written by Martin Nilsson [Firstplays.net, Swedish, -] |
Med ilska högt över öronen sjunger M:40 om hur massmedia försöker styra människans tankegångar för att några låtar senare uppmanar folk att inte sluta bry sig om katastrofer, än hur många och hur ofta dom är så ska man bry sig. Att de hela låtar argt och man hör tydligt hur förbannad medlemmarna är, så tycker jag det blir lite ironiskt att dom springer runt och tänker på andras olycka och tycker synd dom. Musikmässigt sett är det riktiga slå på käften dängor!
Grace Will Fall verkar ha lite mer kontrollerad ilska jämfört med M:40, här avverkas låtarna med mer tyngd och lite långsammare partier, tyvärr, så blir deras sida av den här spliten dock lite av en skuggsida. |
| |
| Written by Peter Thorsson [Skrutt, English, -] |
| A splitsingle between two nasty swedish bands. M:40 have lyrics which is angry singed in swedish and that I like. It goes fast as hell and it feel s like if Duscharge is a band which goes moped now and M:40 drives a motorcycle and it´s odd how the musicworld can be changed... once upon a time we thought that Discharge was the rawest band around and now qualifies M:40 in to be that. Grace Will Fall sings both in swedish and english and they´re even more mad, if it possible...anyway the vocalist and the have a heavier machinery behind the vocals and you must be strong to listen to this. |
| |
| Written by Peter Thorsson [Skrutt, Swedish, -] |
| En splitsingel mellan två stygga svenska band. M:40 har texter som är arga sjungna på svenska och det gillar jag. Det går fort som fan och det känns som om Discharge är ett band som kör moped om nu M:40 kör motorcykel. det är konstigt vad musikvärlden kan förändras... en gång tycket man att Discharge var det råaste som fanns nu kvalar snart M:40 in där. Grace Will Fall sjunger både på svenska och engelska och de är om möjligt galnare, i alla fall sångmässigt... har kanske lite tyngre maskineri bakom sångaren och här får man vara stark för att stå emot... |
| |
| Written by Mikael Mjörnberg [Joyzine, Swedish, -] |
På förhand väntar jag mig en promenadseger för Jönköpings Grace.Will.Fall när de delar vinyl med M:40 från Lidköping. Detta baserat på tidigare erfarenheter där smålänningarna visat sig tämligen hörvärda medan västgötarna stannat vid helt okej. Men M:40 går ut stenhårt för att bevisa motsatsen.
Gängets crust har försetts med en underbart metallisk ljudbild. Det smäller dissonant om virveltrumman så där som det ska göra när ljudet rattats med den äran och gitarrerna är sylvassa. Bandet väver dessutom in några sjukt snygga rockpartier i sitt kängmangel. Masshysteri, Innanför muren och Människans gräns är betydligt mer grooviga än vad jag förväntat mig.
Västgötarna avslutar sin sida med en suggestiv instrumentallåt. Illusion skulle kunna vara skriven av ett mindre inåtvänt Cult Of Luna och är en minst sagt värdig avslutning.
Med en så överraskande mangelföreställning från M:40 blir trycket plötsligt större på storfavoriten Grace.Will.Fall, men visst levererar de. Inledande U.S.D är elegant hardcore så som vi vant oss vid att bandet gör den. Det är en låt där sångaren Uffe återigen visar att han är bandets absolut största tillgång. Hans totalt vansinniga skriksång är en fröjd för örat.
Genom sina tre spår ser smålänningarna sedan till att variera sig ordentligt. De bjuder på sköna break, melodier och en hel del metal. Allt oerhört kompetent utfört, men jag kan tycka att det blir lite för snällt. Grace.Will.Fall skulle må gott av att rikta in sig lite hårdare på sin raka hardcore och låta vansinnet dominera lite större över finstämdheten. Visst är den nyanserade musiken skön, men bandet får lite mer slagkraft när de manglar loss hårdare. De borde dessutom spola svenskan (den här gången heter bidraget Moralens stank) och en gång för alla bestämma sig för att sjunga på engelska. Oavsett vad jag tidigare skrivit är det då de gör sig som bäst.
Det är en jämn kamp ända in på målsnöret. Men det blir en skrällseger. Båda gängen gör bra ifrån sig och M:40 vinner på energi och något rakare rör. Deras frejdiga crust imponerar. Grace.Will.Fall toppresterar inte, men slår ändå fast vilket kvalitativt hardcoreband de i grund och botten är. |
| |
| Written by Björn Boman [Close up Magazine, Swedish, -] |
Det mest beaktansvärda med GRACE.WILL.FALL är att bandet förra året utgjorde ena halvan av en splitsjua med COUNTERBLAST. Liksom sistnämnda manskap härstammar GRACE WILL FALL från Jönköping, men musikaliskt finns relativt få likheter banden emellan. Denna kvintett blandar amerikansk östkusthardcore à la HOPE CONSPIRACY med en näve BREACH och gör det bra. Enda skamfläcken är de malplacerade emoinslagen i ”Out of the Blue”. (6)
Fjolårets ”Tomma ord är inte värda ett skit” var med crustmått en välkomponerad utgåva. Medelst små finesser frambringade den baslösa Lidköpingskvartetten M:40 ett intresseväckande alster.
Låtarna är i detta fall mer rakt på sak, men liksom tidigare stöpta till en hybrid av neokäng och skitig crust. Resultatet är långt ifrån oävet, men vassast är dock det vemodiga instrumentalstycket ”Illusion” som skulle platsat på TRAGEDYS briljanta ”Vengence”. (6) |
| |
| Written by Andreas [Folkzine, English, -] |
I had heard the name M:40 a couple of times before but hadn't really looked them up. After putting this little piece of plastic onto my vinyl player I was more than surprised, I kept asking myself the same question over and over in my head: "Why, hadn't I looked them up?" This is unapologetic raw crust punk, mowing down whatever in its way with utterly great ingenuity. I'm a sucker for instrumental pieces and on top of this great music M:40 end their side of the record by one amazing contribution which plucked a string in my heart. This band is not to be overlooked!
On the other side of the record is hardcore act grace.will.fall that brings us three songs of strong driving technical hardcore. They've got good build-ups and great techniques, but I can't say it made want to hear more; they hade their ups and downs, all in all creating a good result. They’re a good band, but I’m not that big of a fan, of new hardcore bands with an emphasis on hardcore. |
| |
| Written by Sonny [Rise and Subvert Webzine, English, -] |
| A split 7" with for me two unknown Swedish bands. Granades, skulls and weapons decorates the sleeve and therefore I expect this to be a pure käng-onslaught. M:40 brings my expectations to life. Scandinavian hardcore in the veins of Human Waste but with some not so exciting metal-core breakdowns. If it wouldn't have been for those breakdowns this could actually have been an almost perfect "käng" release. The lyrics are all in swedish but with explainations in english. On the flip-side of this 7" we have Grace.Will.Fall which I have a really hard time figuring out whether I like them or not. It's very complex and technical hardcore which reminds me a little bit of Refused just before they split up and I have never been into Refused. G.W.F have some good parts for sure and the vocals are generally great but it's not enough to make me want to buy their future releases. To wrap this up I have to say that I'm looking forward to hear more from M:40 in the future and maybe I will appreciate Grace.Will.Fall when I have listened to them some more...but I doubt it. |
| |
| Written by Face [Backlash, Swedish, -] |
Sjukt bra split med två sjukt bra band. Lidköping möter Jönköping i en crust/hardcore/käng-showdown utan dess like. Om jag börjar med M40 så har ju både jag och kollega Yxan höjt detta band till skyarna och här är det bara göra det igen. Fyra låtar som etsar sig in i ryggmärgen och vrider om kniven sådär behagligt skönt. Här handlar det om en grym mix av käng/crust/hardcore som dessa fyra grabbar behärskar in i minsta detalj. Växelsången som tre stycken delar på sitter pärla den också. Jag som fått äran att beskåda detta band live finner samma energi och adrenalinkick även på studiomaterialet. Med texter om hat mot krig och journalister (tur att man inte räknar sig till den skaran) och annat värt att hata så blir M40:s insats på den här plastbiten klart värt sin femma.
Grace.Will.Fall drar av tre käng/hardcore-doftande alster med betoning på hardcore. Just sånt brukar inte få mig att lägga mig raklång över bardisken och stampa med i takten. Men G.W.F. lyckas jävlar i mig kittla igång mina sendrag. Ta bara trumintrot till "Moralens Stank", jävlar va enkelt och jävlar i havet va bra. Less is more helt enkelt . Ja va fan, jag gillar G.W.F. Kanske börjar jag bli en Hardcore-sucker?.
Schysst driv och bra uppbyggda låtar, skrik och härj. Sånt leder oftast till välförtjänt högt betyg i er favoritblaska Backlash. |
| |
| Written by Kristoffer Persson [My last Chapter, English, -] |
The first thing that strikes me is that M:40 sounds a lot different from their MCD. The finncore vibe I used to get from ‘em is gone, and what is left is a bit more standardized crust of the modern kind. Human Waste and Totalt Jävla Mörker are two bands that come to mind, not particularly great comparisons in my book. But let’s face it, I’d rather listen to M:40 than previous said bands any day! And that might be because Snifter also comes to mind, one of the greatest crust bands I know. The lads in M:40 manages to spawn an aggression that I miss in a lot of the more “modern” crust acts. The dual vocals are fairly similar, and they could benefit from having one of the dudes alter his voice a little into a deeper growl-like scream, which would add more brutality and impact to it. But oh well, fuck it. This is a great mix of the old and the new. And I do without a doubt prefer these guys over most Skitsystem rip offs since M:40 aren’t afraid of stepping out of the mould. Not that they are, but you know what I mean, don’t you?
Grace.Will.Fall starts off grinding like crazy before they slow things down and takes a step towards a more old school hardcore vibe. Or at least so I thought. A bit of the modern agenda á la Dillinger Escape Plan is also thrown into the mix. And Moralens Stank offers some more melodic influences as well as a crusty edge. These three tracks really gets me going. Energetic and powerful hardcore drawing influences from a load of varied directions. They aren’t afraid to cut and paste the best from old school, metalcore and punk, which creates a great mix. The intelligent lyrics are delivered by a raging, screaming mad man penetrating your eardrums like a bullet to the head. Awesome stuff! |
| |
Refresh | Go back
|
