Start  Releases  Mailorder  Account  Media  Interact  About 
« Webshop Home

Search
List Pre-order only

Our Catalog
CD
Vinyl
MC
DVD
Merch
Clothes
Reading
Sleeve
Paraphernalia
Miscellaneous

For Customers
» Order Information
» Open Shopping Account
» Catalogue
» RSS Catalogue RSS
» Track Order

» Your Account
We accept PayPal payments.
M:40 - HISTORIENS SVARTA VINGSLAG


 M:40 -  HISTORIENS SVARTA VINGSLAG (CD in jewelcase) Track list:

01. Historiens svarta vingslag Lyrics to this song.
02. Konfrontation Lyrics to this song.
03. NĂ€r bomberna faller Lyrics to this song.
04. BrÀnnmÀrkt Lyrics to this song.
05. Another downfall Lyrics to this song.
06. VÀlfÀrd Lyrics to this song.
07. Your dark eyes Lyrics to this song.
08. Maktens pjÀser Lyrics to this song.
09. I stormens öga Lyrics to this song.
10. Helvetet Àr hÀr Lyrics to this song.
11. Sista brevet till Sverige Lyrics to this song.
12. VĂ€ggarna omkring dig Lyrics to this song.

   
Item: 1563
Date: 2007-07-07
Catalog No: HALVCD026
Format: CD in jewelcase
Label: Halvfabrikat Records

Price: 80.00 SEK

Qty:

 
Information
Twelve songs of furious crust/hardcore. It’s extremely fast, extremely uncompromising and yet extremely ordinary! This is crustcore complete with angst ridden vocals and lyrics about politics, despair and hopelessness – I guess! What still makes M:40 a little more interesting than most other crust bands is their ability to incorporate more complex elements of post-hardcore in some songs as in example “NĂ€r Bomberna Faller”. M:40 is also tighter than many other grind-/crustcore bands and still they are furiously fast. Let’s start a riot!

Selling points
# Crust/hardcore deriving from Lidköping, Sweden.
# Twelve songs of total fury! Since the crust vary to slower parts, this can only be called one of the best records of 2007!
# Think Totalt JÀvla Mörker mixed with Neurosis!

Line-up
Daniel: guitar/vocals
Erik: vocals
Sebben: vocals
Simon: drums
Johan: bass


Digital download
Reviews
Cow magazine, [written by Ted. Distributed by Sound Pollution]
Skivbolagsmogulen Danne Lönnqvist som driver Halvfabrikat Ă€r en man med riktigt bra smak nĂ€r det gĂ€ller mangelmusik. Det gĂ„r absolut inte att förneka nĂ€r jag erhĂ„ller senaste tillskottet i M:40’s ganska gedigna diskografi. ”Historiens svarta vingslag” Ă€r en platta som platsar ganska exakt in i den nĂ„got trĂ„nga fĂ„lla som innehĂ„ller mina absoluta mangelfavoriter idag.
Crust som leker ut för mycket i black metal och dylikt kan jag ha svÄrt för (om det inte Àr Aktiv dödshjÀlp förstÄs) men M:40 lÀgger i bromsen precis vid den grÀnsen och driver mer mot den hardcore som jag tycker pÄminner om 90-talets Straight edge-vÄg . Grunden kÀnns som traditionell svensk kÀngpunk, med underbart driv och smutsiga gitarrer. MÄnga crustskallar skulle nog klaga pÄ att det inte Àr hÄrt nog, men det Àr ju det jag gillar, de har ett sound för tusan! Enligt mig smÀlter de inte in i mÀngden utan har det dÀr lilla extra som fÄr mig att gilla skiten redan under första lyssningen.
MissförstĂ„ mig bara inte nĂ€r jag jĂ€mför dem med Straight edge. De Ă€r sĂ€kert inga nyktra vegetarianer hela högen men det Ă€r just breaken, tempovĂ€xlingarna och de lugnare partierna som fĂ„r mig att kĂ€nna lukten av hardcore nĂ€r det begav sig för 10-15 Ă„r sen. Hade de legat pĂ„ rĂ€tt bolag ’95 hade de förmodligen erövrat vĂ€rlden för lĂ€nge sen.
De flesta av de tidigare nĂ€mnda ingredienserna finns redan i titellĂ„ten som fĂ„r Ă€ran att öppna skivan och efterföljande ”Konfrontation” ger en knapp minuts kĂ€ngröj vid scenkanten. ”NĂ€r bomberna faller” Ă€r förmodligen min största favorit. Verserna grundas pĂ„ ett bekvĂ€mt hi-midtempo (vad Ă€r det för jĂ€vla ord?) med schyssta riff och lite gitarrtugg och refrĂ€ngen fullkomligt lyfter upp lĂ„ten till nĂ„got som kĂ€nns som desperat men Ă€ndĂ„ förbannat, ”NĂ€r bomberna faller dag efter dag, och protesterna tystnar mer varje gĂ„ng”, med sköna gitarrslingor i bakgrunden som ger den rĂ€tta kĂ€nslan. Klockrent. Sen fortsĂ€tter de bara att rada upp hits som ”BrĂ€nnmĂ€rkt”, ”VĂ€lfĂ€rd”, ”Maktens pjĂ€ser” och ”Helvetet Ă€r hĂ€r” bara för att nĂ€mna nĂ„gra.
Jag behöver inte skriva nÄgot mer, skivan Àr makalöst bra. Det Àr bara att slanta upp. Det finns inga ursÀkter. Punkt.
 
Lowcut #45, [written by Tomsen. Distributed by Sound Polltuion]
It’s extremely fast, extremely uncompromising and yet extremely ordinary! This is crustcore complete with angst ridden vocals and lyrics about politics, despair and hopelessness – I guess! What still makes M:40 a little more interesting than most other crust bands is their ability to incorporate more complex elements of post-hardcore in some songs as in example “NĂ€r Bomberna Faller”. M:40 is also tighter than many other grind-/crustcore bands and still they are furiously fast. The two singers seem to get a good workout trying to scream the most, but I don’t get much of the Swedish lyrics. Anyway, let’s start a riot 

 
My Last Chapter, [written by Kristoffer Persson. Distributed by Sound Pollution]
I have to be completely honest here
 I’m a bit skeptical about this album. I hate to say it, but no matter what great guys they might be I have to be honest. And the thing that turns me into a skeptic are the vocals. Two main vocalists, and both a bit annoying in the long run. I have absolutely no problem with screechy, gnarly screaming, but all the time? It would be a whole lot easier to digest this if one of the lads would growl just a little, go for some depth in his voice. But other than that this album’s great!
Hardcore-ized crustcore, very hardcore-ized. Or maybe I should say metalcore-ized, ‘cause it has its share of metal as well. Pounding and powerful tunes with that mosh-friendly atmosphere that you can only find in a really killer hardcore album. The parts of pure drum hammering and bass rambling are golden, the tunes that steps out of the mold and dare to really venture off (like Your dark eyes and VĂ€ggarna omkring dig) really shows their versatility. But my mind keeps going back to think of Totalt JĂ€vla Mörker, and to tell you the truth said band started to suck major arse as soon as they started releasing fullengths. And so in my book it’s not a great comparison. But other than the songs that really stand out it can also be a bit monotonous

I guess it’s a fair bet to say I’m having problems deciding whether or not to really like or dislike Historiens svarta vingslag. Some bits are really killer that would probably be terrific for a night of violent (but friendly, of course) moshing, but for some I miss the intensity to really make me wanna do so. And for crying out loud, please include some backup screaming that aren’t as bright, ‘cause that would really give it a tougher and brutal output. On the brightside the sound is pretty damn decent and the booklet looks great.
 
Music-scan.de, [written by Arne. Distributed by Sound Pollution]
In Anlehnung an die Nordlichter von Totalt JĂ€vla Mörker (inzwischen ja auf Regain angekommen) legen M:40 aus Lidköping einen extrem tempogespickten Hassbatzen zwischen Crust, Punk und Hardcore vor. Die Schweden gehen weder Kompromisse ein noch relativieren sie mit zunehmender Spielzeit ihr ungemein hohes BrutalitĂ€tslevel. “Historiens Svarta Vingslag” steht fĂŒr zwölf Tracks blanken Wahnsinns. Die Neurosis- bzw. Isis-artigen Post-Core-Intermezzos tĂ€uschen nicht darĂŒber hinweg, dass M:40 durchweg Vollgas gehen. Die nĂ€chste Eruption erfolgt jeweils Sekunden spĂ€ter. Dabei sind die einzelnen Tracks so vielschichtig und noisig wie das Tempo schnell ist. Die Schweden zimmern eine undurchdringbare Soundwand, die neben ihrem vornehmlich destruktiven Anspruch jeweils auch eine gute Portion Melodie mit sich fĂŒhren. Doch unter der aufgewĂŒhlten, explosiven OberflĂ€che bemerkt man sie es mit der Zeit. Die Vocals sind in bester Schrei-Emo-Tradition gesetzt, wobei sich die beiden Shouter Erik und Sebben die Lungen aus dem Leib kotzen. M:40 geben auf allen Ebenen ein Maximum, und als Hörer ist man zu selbigem aufgefordert. Ruhig sitzen bleiben kann man bei der Auseinandersetzung mit “Historiens Svarta Vingslag” ohnehin nicht.
 
Vampire Magazine, [written by Isaak. Distributed by Sound Pollution]
M:40 is a Swedish band who call themselves crustcore / hardcore. Secondly M:40 was rejected by Metal Archives for ‘not being metal’. Yet they appear here now on Vampire Magazine with their album "Historiens svarta vingslag" and yes there are some crustcore moments to be found here that validate the dreads of guitarist Daniel and drummer Simon. But to be honest the production is way too heavy and neat, there are way too many dull mid paced metal moments. Even though the band has several vocalists, neither one of them exceeds metalcore mediocrity. Yes, you’ve read that one correctly. The vocalists sound metalcore, not crust.

There are some up tempo crustcore moments to be found on the album, but they’re not really catchy nor hyperactive enough no matter how many times I listen to them. What sets the band apart from standard crustcore is the presence of some typical Scandinavian riffing. Played in minor and with a harmonic touch. Quite a nice approach in theory but these ‘melodic’ sections (often mid paced) damage the intensity of the songs and continuity of the album. Sorry, it simply doesn’t work.

No, there are far better (real) crustcore albums out there and within that specific genre I would call this album rather obsolete. Maybe metalcore fans can find anything here that appeals to them. No, I still don’t consider this band to be crustcore nor hardcore but a typical modern Scandinavian metal band with some crustcore influences at most.
 
Joyzine, [written by Christian Stenbacke. Distributed by Sound Pollution]
Jag tÄl verkligen inte mer crust just nu. Det Àr inte sÄ att jag stÀndigt sondmatas med just crust varje morgon, middag och kvÀll, men Àven en liten dos kan bli mycket i lÀngden. Varför? För att det oftast inte finns nÄgon variation. Om den finns sÄ Àr den oftast minimal. Detta medför att om man vÀl har skrivit om ett band sÄ blir det svÄrt att komma pÄ nÄgot nytt, rappt och hÀftigt att skriva nÀstan gÄng det Àr dags att skriva om samma band. Precis sÄ Àr fallet med Lidköpingsbanet M:40. Men jag ska göra ett försök.

Förra plattan, ”Tomma Ord Är Inte VĂ€rda Ett Skit”, var en riktig energibomb som briserade frĂ„n trumhinna till trumhinna pĂ„ knappa 22 minuter. ”Historiens Svarta Vingslag” Ă€r aningen lĂ€ngre, men bara aningen, och framförallt kĂ€nns den betydligt mer genomtĂ€nkt. DĂ€r ”Tomma Ord Är Inte VĂ€rda Ett Skit” lĂ€t precis som en valpig debutplatta kan göra, lĂ„ter ”Historiens Svarta Vingslag” som den brĂ„dmogna tonĂ„ringen, fortfarande med ilskan i centrum.

M: 40:s styrka Àr fortfarande att de försöker variera sig inom en vÀldig stel och oftast nyansfri genre. LÄngsamt blandas med hÄrt, hardcore med krossande crust. Vilket i mina öron gör dem till ett av de mer intressanta banden inom just denna genren. Temat lÄter jag ligger oberört. Jag Àr en typiskt sÄdan mÀnniska som visst bryr mig om vÀrldens alla orÀttvisor, men ska man rÀtta till dem alla blir det snabbt en ganska betungade uppgift. DÄ faller jag hellre tillbaka i bekvÀmlighetens slöja och lÄtsas att jag inte ser. Vilket förmodligen gör mig till en ganska dÄlig mÀnniska i M:40:s ögon. Men det Àr vÀl bra pÄ sitt sÀtt, dÄ fÄr de brÀnsle till ytterligare en platta.
 
Doomsday Magazine, [written by Andreas. Distributed by Sound Pollution]
Jag kan lika gĂ€rna sĂ€ga det pĂ„ en gĂ„ng, det Ă€r nĂ€r M:40 manglar rĂ„punk som de lĂ„ter som sĂ€mst. Ärligt, nĂ€r det hardcoras, post-rockas och sludgas lĂ„ter det extremt mycket bĂ€ttre. Jag skulle föredra att det satsades pĂ„ Relapse/Hydrahead-stuken framför Distortion Rec-mangel, vilken dag i veckan som helst. Det finns riktigt bra grejer pĂ„ Historiens Svarta Vingslag, men det finns nĂ€stan lika mycket (snabba) partier som inte alls lĂ„ter lika bra som de slöare och tyngre partierna. Jag vill ha mindre Totalt JĂ€vla Mörker och mer High on Fire och Converge. Jag har i en tidigare recension uttalat mig om att de borde skippa Ushc-tugget, men jag tar tillbaka det och sĂ€ger istĂ€llet att ju mindre rĂ„punk desto bĂ€ttre. Om de gjorde fler lĂ„tar som ”VĂ€ggarna omkring mig” skulle jag vara bra mycket mer eggad att lyssna pĂ„ M:40, schysst produktion förresten.
 
Folkzine, [written by Andreas Nilsson. Distributed by Sound Pollution]
After one hell of a split with grace.will.fall, that totally blew me away, here's finally a full-length album by the furious crustie boys from Lidköping. I'm a bit sad to announce that I didn't get as amazed by this record as I did by the tracks on the split, but the boys didn't let me down one bit at all! They completely crush everything by horse-lengths with their furious crust/hardcore-ish tracks along with the eerie instrumental breaks. But this time it just felt like tasting a new taste for the second time. It’s very much alike the first time, extremely good yet still not as mind blowing as the first time. Aside for that little fact, the music is absolutely top-notch and the production is not to be questioned. The sound is crystal clear, which is needed for you to experience all of the aspects of the music. The band has really found a distinguished sound and to add to the greatness, those instrumental parts (I've said it before, and I'll say it again) they're the cream of the crop! When mixed in with these pummeling fast bulldozer parts it keeps the record whole, varied and interesting. I even have to give the band some credit for their ingenuity in making riffs and melodies, simply astonishing! Every track has its special part weaved into it, adding a little extra flavour to M:40's smoking arsenal. This is a must have record for every crust/hardcore lover, and if you haven't heard them yet; run along and do it now!
 
Music Extreme, Issue #40, [written by . Distributed by Sound Pollution]
Opening calmly for just a few seconds with a couple of arpeggios M-40 soon gets in their crust / hardcore full of extreme aggression and fast rhythms. Screams at the top of the possibilities of a human being are essential here. Guitar riffs that are fast and rhythmic are another trademark here. And there are also influences of classic hardcore bands that give an old school feeling to some parts. The songs are constructed in order to show the listener the ultimate aggression and melting the listeners brain with pure intensity. The sound of the recording is raw and very loud in all the tunes adding extra points of sheer violence to the music.
 
Twisted Chords online Catalogue, [written by . Distributed by Sound Pollution]
Vor kurzem hatte ich M:40 durch ihre Split-Single mit Grace.will.fall das erste Mal wahrgenommen und jetzt folgt auch schon der erste Longplayer dieser Band aus Lidköping/Schweden. Und wie schon auf der Single gibt es hier die typisch schwedische Mischung aus lautem und brutalem Hardcore und etwas Crust, 12 Songs voller Wut, Hass und dieser typisch schwedischen Geballer-Ladung. Stellenweise kommen mal etwas langsamere Parts ins Spiel, die dann aber direkt wieder von apokalytischem GeprĂŒgel abgelöst werden. Wie schon bei Skitsystem sind die Lyrics allesamt in schwedisch, das was ich verstehe, hört sich hochpolitisch und wĂŒtend an und passt wie die Faust auf`s Auge bei diesem Sound. Schweden-Crust der allerbesten Sorte, da mĂŒssen sich Wolfbriagde, Skitsystem und Kollegen warm anziehen, diese großartige Mischung aus Totalt JĂ€vla Mörker und Neurosis sĂ€gt ganz gewaltig am Thron!
 
Metica, [written by Kristofer Elofsson. Distributed by Sound Pollution]
JÀmförd med debutalbumet 'Tomma ord Àr inte vÀrda ett skit' frÄn 2005 Àr den musikaliska utvecklingen kÀnnbar. Fast det dröjer till fjÀrde lÄten, 'BrÀnnmÀrkt', för att Lidköpings-gruppen ska tÀnda till. DÄ levererar de ett riktigt snyggt arrangemang som vÀxlar frÄn rasande punk till stÀmningfullt mörker och krossande tyngd.

SÄngslingor och mikrofontajming har skÀrpts, men jag har fortsatt svÄrt att ta vokalisternas hetsiga duetter pÄ allvar. Och materialet Àr ojÀmnt.

Punk i all Àra, men genrens alla former Àr inte stöpta för alla.

KÀngpunk drabbar mig sÀllan. Jag ser litet konstnÀrligt vÀrde i uttrycket. Ironiskt nog Àr det inramningen av M:40:s nya utgÄva som imponerar mest. Det sparsmakade omslaget Àr prytt med sÄngtexter och förklaringar samt relevanta portrÀtt- och konsertbilder. Uniformt, snyggt och rent.

LÄttips: 'BrÀnnmÀrkt', 'VÀlfÀrd' och 'Your Dark Eyes'.
 
Lords of Metal #73, [written by Rick. Distributed by Sound Pollution]
It seems as if the Devil has the sadistic need to make sure that all apocalyptic bands land on my doorstep. M:40 is a Swedish crust/-core band that adds a little Neurosis to their sound. This in combination with the Swedish lyrics make this a diabolical mixture.

M:40 sounds uncompromising and is not a typical crust band. Just like the other bands on the Halvfabrikat label this has become a mean little CD that only adds to my appetite. I hope the end of the world is not at hand yet because I want to hear a lot more music like this.
 
Skrutt, [written by Peter Thorsson. Distributed by Sound Pollution]
M-40 gives u nothing new but they give us an angry punk/hardcoreband which sings in sweidsh except in one song. I like their anger/aggression because this is the type of music who holds the punk alive and you feel the fist in my pocket and it will slowly and surely raises up against the air ina protest. An half hour protestmusic is OK for me and Halvfabrikat continue to gives us a high quality Swedish punk/hardcore. I would like to hear some more records from this label and band because you know that it is quality through the whole thing.
 
Skrutt, [written by Peter Thorsson. Distributed by Sound Pollution]
M-40 ger oss inget nytt men de ger oss ett argt punk/hardcoreband som sjunger pÄ svenska förutom i en lÄt. Jag gillar deras ilska/aggression för det Àr sÄdant hÀr som hÄller punken levande nÀr man kÀnner knytnÀven knytas i fickan för att sakta men sÀkert röra sig upp emot himlen i en protest. En halvtimme protestmusik Àr helt okej för mig och Halvfabrikat fortsÀtter ge ut högkvalitativ svensk punk/hardcore. Jag vill gÀrna höra mer skivor frÄn detta bolag och band för man vet att det Àr kvalité rakt igenom nÀr det gÀller denna typens musik.
 
Agonyzone, [written by Anders Brorsson. Distributed by Sound Pollution]
DĂ„ var det dags för lite svensk crustpunk, vad kan vĂ€l passa bĂ€ttre i denna stekande sommarhetta? ”Historiens svarta vingslag” Ă€r M:40s andra platta sedan starten 2002. Lidköpingsbandet har hunnit med att slĂ€ppa skivan ”Tomma ord Ă€r inte vĂ€rda ett skit” samt en sjutumssplit med grace.will.fall. M:40 Ă€r för mig ett helt nytt namn men eftersom jag hyser ganska varma kĂ€nslor för svensk crust sĂ„ Ă€r det inte utan viss nyfikenhet jag skickar in skivan i cd-spelaren.

Det handlar om vĂ€lproducerad svensk crust dĂ€r M:40 blandar snabbare partier med riktigt Ă„ngvĂ€ltstunga partier. I de snabbare partierna lĂ„ter det svensk punk sĂ„ det stĂ€nker om det, vilket i min bok Ă€r ett positivt pĂ„pekande. Avslutande ”VĂ€ggarna omkring dig” Ă€r dĂ€remot en riktigt slötung och Ă„ngestladdad lĂ„t dĂ€r trummisen Simon pĂ„ spelningarna knappast kommer att behöva strĂ€cka sig efter vattenflaskan nĂ€r lĂ„ten Ă€r slut. PĂ„ sina stĂ€llen bjuds det Ă€ven pĂ„ en del black metaltendenser dĂ„ kanske frĂ€mst i den tunga lĂ„ten ”I stormens öga”.

Jag tycker att ”Historiens svarta vingslag” Ă€r en bra punkplatta och nĂ€r M:40 drar upp tempot sĂ„ Ă€r det riktigt bra. Jag kan se musiken pĂ„ skivan vĂ€xa Ă€nnu mer med tiden och det Ă€r definitivt en chans jag Ă€r beredd att ge skivan. Den innehĂ„ller 12 lĂ„tar och Ă€r drygt 31 minuter lĂ„ng, en lagom dos med andra ord. Detta Ă€r en skiva som absolut kommer att Ă„ka in i CD-spelaren med jĂ€mna mellanrum framöver.
 
Groove #6, [written by Mathias Skeppstedt. Distributed by Sound Pollution]
Tolv lÄtar pÄ 31 minuter, fullt ös i stort hela tiden och riktigt arga texter om vad som Àr fel med vÀrlden vi lever i. Det Àr en kort sammanfattning av debutplattan frÄn detta Lidköpingsband. Det Àr hardcore pÄ svenska i samma anda som Totalt JÀvla Mörker, fast kanske inte sÄ varierat - detta Àr mer rakt pÄ sak. TyvÀrr kÀnner jag att sÄngaren fastnar lite i samma tonlÀge och det gör att det mesta av texterna gÄr förlorade, vilket Àr synd. Jag tycker ocksÄ det Àr synd att de har tvÄ lÄtar pÄ engelska, det hade kÀnts bÀttre med en helt svensk platta. Men annars en mycket imponerande debut, och ett band som jag definitivt tÀnker hÄlla ögonen pÄ.
 
Musicscan.de, [written by Arne. Distributed by Sound Pollution]
In Anlehnung an die Nordlichter von Totalt JĂ€vla Mörker (inzwischen ja auf Regain angekommen) legen M:40 aus Lidköping einen extrem tempogespickten Hassbatzen zwischen Crust, Punk und Hardcore vor. Die Schweden gehen weder Kompromisse ein noch relativieren sie mit zunehmender Spielzeit ihr ungemein hohes BrutalitĂ€tslevel. “Historiens Svarta Vingslag” steht fĂŒr zwölf Tracks blanken Wahnsinns. Die Neurosis- bzw. Isis-artigen Post-Core-Intermezzos tĂ€uschen nicht darĂŒber hinweg, dass M:40 durchweg Vollgas gehen. Die nĂ€chste Eruption erfolgt jeweils Sekunden spĂ€ter. Dabei sind die einzelnen Tracks so vielschichtig und noisig wie das Tempo schnell ist. Die Schweden zimmern eine undurchdringbare Soundwand, die neben ihrem vornehmlich destruktiven Anspruch jeweils auch eine gute Portion Melodie mit sich fĂŒhren. Doch unter der aufgewĂŒhlten, explosiven OberflĂ€che bemerkt man sie es mit der Zeit. Die Vocals sind in bester Schrei-Emo-Tradition gesetzt, wobei sich die beiden Shouter Erik und Sebben die Lungen aus dem Leib kotzen. M:40 geben auf allen Ebenen ein Maximum, und als Hörer ist man zu selbigem aufgefordert. Ruhig sitzen bleiben kann man bei der Auseinandersetzung mit “Historiens Svarta Vingslag” ohnehin nicht.
 
Global Domination, [written by Doomsdayzach. Distributed by Sound Pollution]
The more I have anything to do with metal, the more a realization about the genre as a whole has hit me. It started when people continually tried to get me into Enslaved (this is going somewhere relevant, I promise. At least, I think it is
). With Enslaved, everyone always talks about how amazing they are, and I’m sure they’ve recorded some worthwhile material. The stuff I’ve heard is just boring as fuck. I can’t stand it, don’t care to get into the band. Whenever I mention this to an Enslaved fan (which seems to be 90% of the extreme metal community), they say “You need to listen to “Isa” or “Ruun” man, that shit rules”. Well, those are the albums I’ve heard and I just don’t fucken like them. “Oh, well then you need to listen to their older shit man!” You know what? No! How about that? Right now, in front of me I have 10 albums that I have bought in the last few days that I want to listen to on top of the shit I am obligated to cover for the site. I simply don’t have the will or the time to go and listen to bands that have done little or nothing for me. Same thing with the new Arch Enemy. They haven’t done anything even remotely interesting since “Wages of sin” (which was spotty itself), so why would I go out of my way to try and appreciate the new disc? No, I’m past the point where I’ll give anything a try. I won’t. Fuck that.

This ties in with this review because I normally don’t like this style of grindcore (with emphasis on core), but this one is at least semi interesting sometimes. It has its moments, but overall is a mix between boring and repulsive. I originally went into the review thinking “Well, it’s really not that bad is it?” Then it occurred to me that I have no obligation to try to make it sound better than it is. While it’s competent at the best of times, there’s no point in glorifying the “good parts” when most of it is some bullshit that I’ll never have the will to listen to ever again.

I am Global Domination.

M40 (wasn’t that the name of Dave Mustaine’s shitty side project? Oh
 MD:40 or 45 or something. Totally different
 my bad. Who cares anyway.) does have a few things going for them. The vocals are a higher pitched growl as opposed to the TUFF GUY hardcore scream, and the music can get pretty thrashy. Still, even at the good parts they are nothing that I’d feel compelled to listen to ever. Then you add the breakdowns with loosely strummed yet highly distorted open chords and you have recipe for epic failure. Luckily, it’s only about 29 minutes long, so the album doesn’t really drag on too long. Well
 it does, but again I’m trying to be positive. It could be 48 minutes which would downright properly suggest suicide as a viable option.

And about the cover art
 well, Ken has some thoughts of his own about these grindy-Swedes.

“It looks like they were going for the “military font makes anything look badass. We could type My Little Pony” in this font and we’d be fuckin badass. Splatter some blood of enemy ponies, scribble in the lower right, and draw some dark lines. The Book of M chapter 40 says, this cover is badass. I could see this in the top 40 rack at HMV.”

And as a funny story (and this is entirely true by the way), yesterday I started writing this review on my lunch break. I sat down at my desk, put on my headphones and started listening to the album while writing so as to refresh my memory. Over the next 10 minutes, I started feeling increasingly nauseated until my boss finally showed up and told me I looked like hell (apparently I was completely pale
 only needed black paint for my corpsepaint) and informed me that I was to head home right away. Interestingly enough, once I turned off the music, got in my car and put on some Turisas I started to feel better. I could blame it on the shitty gas station corn dog and beef n’ bean burrito I had for breakfast, but I think it’s safer to assume M40 was the problem.

3 breakdooooowwwnnnnnssss out of 10.
 
Hardrock Info, [written by Jimmy Blom. Distributed by Sound Pollution]
Oh shit, now it's really about time that I review this CD! Summer you know..

12 tracks of crust/hardcore from Lidköping, Sweden in a little more than half-an-hour. It's not just any crust/hardcore band though, 'cus instead of just put the pedal to the metal they mix it all up with slower songs too, and it works perfect according to me. Just fast songs or just heavy songs can actually be extremely boring, which M:40 seems to have understand.

The cover isen't exactly any scream of joy, but what do you expect from an album entitled something like "The Black Wing Beats of History"? Nevertheless you're going to love this band if you're into crust punk, so check 'em out right now!
 
Slavestate, [written by Michael Porali. Distributed by Sound Pollution]
Lidköpings M:40 förnekar sig inte. Återigen (det hĂ€r Ă€r tredje slĂ€ppet jag recenserat) krossar de det mesta motstĂ„ndet med brutal d-takt och Ă„ngestkĂ€ng. Med sina tre sĂ„ngare fĂ„r de ett litet uns mer variation Ă€n vad brukligt Ă€r i genren, men Ă€ven utan liknande excesser Ă€r M:40 ett av landets just nu hĂ„rdaste kĂ€ngband. De samhĂ€llskritiska texterna pĂ„ ömsom svenska, ömsom engelska Ă€r inget som skiljer dem frĂ„n sina genrekamrater, men med sĂ„dant hĂ€r lĂ„tmaterial skulle de kunna köra John Tardy-style utan att tappa poĂ€ng. GuldstjĂ€rna ocksĂ„ för pro-gaytexten i "Helvetet Ă€r hĂ€r". Manskomplex och kristen homohets kĂ€nns bara sĂ„Ă„Ă„ femtiotal!
 
Urkraft Webzine, [written by Stefan Lejon. Distributed by Sound Pollution]
Det enda jag egentligen inte gillar med hardcore Àr den överdrivet gapiga sÄngen, nÄgot M40 ocksÄ begagnar sig av. Det blir alldeles för jÀvla skrikigt och intensivt i lÀngden. Detta Àr dock precis vad killarna efterstrÀvar sÄ all power to them. Musikaliskt Àr detta dock kanon. Lite Totalt JÀvla Mörker ösigt och lite Neurosis kaotiskt. Mörkt utav helvete. Ett soundtrack till jordens undergÄng. SÄngen förstör som sagt min helhetsupplevelse av plattan men den som gillar hardcore i allmÀnhet lÀr Àlska detta!
 
Skrutt, [written by Peter Thorsson. Distributed by Sound Pollution]
M-40 gives u nothing new but they give us an angry punk/hardcoreband which sings in sweidsh except in one song. I like their anger/aggression because this is the type of music who holds the punk alive and you feel the fist in my pocket and it will slowly and surely raises up against the air ina protest. An half hour protestmusic is OK for me and Halvfabrikat continue to gives us a high quality Swedish punk/hardcore. I would like to hear some more records from this label and band because you know that it is quality through the whole thing.
 
Skrutt, [written by Peter Thorsson. Distributed by Sound Pollution]
M-40 ger oss inget nytt men de ger oss ett argt punk/hardcoreband som sjunger pÄ svenska förutom i en lÄt. Jag gillar deras ilska/aggression för det Àr sÄdant hÀr som hÄller punken levande nÀr man kÀnner knytnÀven knytas i fickan för att sakta men sÀkert röra sig upp emot himlen i en protest. En halvtimme protestmusik Àr helt okej för mig och Halvfabrikat fortsÀtter ge ut högkvalitativ svensk punk/hardcore. Jag vill gÀrna höra mer skivor frÄn detta bolag och band för man vet att det Àr kvalité rakt igenom nÀr det gÀller denna typens musik.
 
It's a trap!, [written by . Distributed by Sound Pollution]
So what if M:40 lives up to most every d-beat/crustcore cliché? Natty dreads, two vocalists (one screechy, one burly), lyrics decrying the sorry state of the system/world/life, and so on. It doesn't matter 'cuz the music is well-written, well-played and well-recorded. The genre doesn't really need anyone to push it forward; it was doing just fine with the Discharge blueprint before His Hero Is Gone came along, not to mention all of the Swedish legends such as Wolfbrigade/Wolfpack, TotalitÀr and Skitsystem. I admit I do get bored of everyone endlessly covering the same subjects in pretty much the exact same way (not to mention preaching to the choir), but when I hear a band play this stuff with a proper level of intensity, it's impossible for me to deny the appeal. Oh, and I fucking love that muted chug-chug/chug-chug-chug stuff. Cut the shit, start the pit!
 
Dalademokraten, [written by Alex Wiman. Distributed by Sound Pollution]
Artist M:40
Skiva Historiens svarta vingslag
Bolag Halvfabrikat
Genre KĂ€ngpunk
Betyg Fyra masar

Ångest, crust och raseri, beskiver lĂ€ttast Lidköpingsbandet M:40. Men om jag ska vara helt Ă€rlig sĂ„ hade jag inte allt för höga förhoppningar, dĂ„ deras tidigare material inte riktigt har tilltalat mig. Tji fick jag!
Denna platta Àr sÄ mörk och flÀskig att den sÀtter en ny standard för
svensk punk. PÄkostat omslag med booklet dÀr alla de nÄgot löjligt
svarta texterna Ă„terfinns.

Köp plattan om: du vill höra riktigt bra kÀng
 
Obituary fanzine, [written by Robin. Distributed by Sound Pollution]
Av nÄgon anledning sÄ blev jag inte speciellt impad av M40 efter att en gÄng ha hört deras splitsjua med Grace will fall frÄn 2006. Jag lade den i botten av den alltjÀmnt vÀxande högen av recensionsmaterial, och till idag sÄ har den legat dÀr bortglömd.
Det var med andra ord tvĂ„ hĂ€rliga överraskningar som vĂ€ntade mig dĂ„ jag efter att ha fĂ„tt hem deras nya platta ”Historiens svarta vingslag”, tryckte pĂ„ play och plastbiten började snurra.
Jag lĂ€ste den medföljande beskrivningen, Totalt jĂ€vla mörker möter Neurosis, och ta mig fan, inte bara en blandning, utan det bĂ€sta ur de bĂ„da – perfekt ihopfogat!
Att lÄngsammare melodislingor vÀxlas med mer matande partier och det faktum att de Àr flera som delar pÄ sÄngen ger musiken djup och komplexitet - jag tröttnade inte en gÄng genom skivans 31 minuter.
Jag hyser ocksÄ en djup förkÀrlek för partier med endast bas och trummor, och det har de ocksÄ lyckats slÀnga in pÄ ett flertal stÀllen pÄ ett alldels förnÀmligt sÀtt.
Den hÀr skivan Àr kanon, och jag kan inte för en sekund fatta vad jag tÀnkte nÀr jag avfÀrdade tidigare nÀmnda spliten som trÄkig. Deras prestation pÄ den, liksom den hÀr skivan petade precis ner ett annat band frÄn min svenska fem-i-topp-lista.
 
Fourfinger Magazine, [written by Niclas Boman. Distributed by Sound Pollution]
Jag trodde ett tag att inget band skulle slÄ Totalt JÀvla Mörker nÀr det gÀller att blanda metal och punk. Sen fick jag M:40's split med Grace will fall och jag blev genast tveksam. De hade det dÀr som mÄnga saknar, energin, flödet och viljan att göra nÄgonting mer Àn de andra. Senare fick jag fullÀngdaren "Historiens svarta vingslag" hemskickad, en punkberÀttelse som klockar in pÄ en nattsvart halvtimme. MÄnga av lÄttitlarna och en del av lyriken luktar Splitter, dÄ frÀmst spÄr som "BrÀnnmÀrkt", "VÀlfÀrd" och "Helvetet Àr hÀr" vilket jag verkligen inte har nÄgonting emot dÄ bandet hör till ett av undertecknads absoluta favoriter. "BrÀnnmÀrkt" med sitt storslagna slut tillhör helt klart de grymmaste lÄtarna pÄ plattan, och sÄ Àven industritrummorna i "Another downfall". Jag har heller ingenting emot lÄngsammare punkdaskor som "VÀggarna omkring dig".

Jag skulle vilja höra lite mer jÀvlaranamma nÀsta gÄng. Mer lort och en tyngre produktion skulle vara pricken över i:et. Tills dess nöjer jag mig med att lÄta den hÀr plattan spinna en hel del varv till.
 
 
All titles with M:40
Arvsynd (CD in book)
Arvsynd (limited; with A3 poster) (CD in book)
BĂ€r mig till bikten (7" EP)
DÀr helvetet alltid Àr nÀra (Canvas bag)
Diagnos (CD in jewelcase)
Diagnos (black vinyl) (12" gatefold)
Dödens bleka hÀst (10" EP)
Historiens svarta vingslag (Poster B2, 700x500)
Historiens svarta vingslag Logo (Badge)
Industrilandskap (7" EP)


Refresh | Go back